Vi laddade med lite öl och cheeseburgare och begav oss med 33.000 andra för att se Coldplay på stockholmsstadion. Vi hade ståplatser och man kunde gå in två olika vägar. Vi valde rätt och kom in på arenan jättenära scenen till höger. Sen stod man och trängdes en låååång stund innan förbandet White Lies spelade. Bra band.

Sen blev benen lite väl möra att tålamodet började svika, eftersom det blev en lång väntan mellan banden, men sen kom de. Chris Martin et Co. Då glömde man de sjuka benen:)

Det var en superbra konsert. Ganska mycke samma koncept som oktoberkonserten i Globen, men väl värd pengarna och att stå och trängas. (Till exempel så gick de ut någonstans på en mini-scen, det gjore de i globen också, fast då körde de inte Billie Jean.) Och så var det konfetti-fjärilar:D Tänk att folk kan bli så glada av gula jätteballonger och konfettiregn. Love it. Sen var det riktigt fyrverkeri i slutet.

Chris Martin plinka på sitt piano och var ödmjuk som vanligt. OCH vi fick höra Green Eyes, men den var inte så bra som jag hade hoppats.
Favoriter blev the hardest part, yellow & fix you

Tack Malin och Nina för sällskapet.

Låtlistan:
Life in technicolor
Violet Hill
Clocks
In my place
Yellow
Glass of water
Cemeteries of London
42
Fix you
Strawberry swing
God put a smile upon your face/Talk
The hardest part/Postcards from far away
Viva la vida
Lost!
Green eyes
The kingdom come
Billie Jean
Viva la vida (remix)
Politik
Lovers in japan
Death and all his friends
Extranummer:
The Scientist
Life in Technicolor II