Ser på lyxfällan. Shit vad folk dragit på sig skulder. Jag måste säga att jag verkligen hatar lån. Jag vill verkligen bli ekonomiskt oberoende. Känner ibland att man skulle vilja göra som Christopher McCandless och bara skänka bort sina pengar (som jag inte har) och dra till Alaska.

Känner redan nu att jag har för mycket prylar. Gränsen överskreds iom nokia N96 som jag fick. Tror den får gå till försäljning faktiskt, men batteriet på min sonyericsson suger hårt. Man kan kanske köpa ett nytt batteri.

Sen är det nuförtiden så himla lätt att hamna hos kronofogden. Det räcker med en påminnelse och sen går det till inkasso och blir dyrare så himla fort. Det är som att sparka på dem som redan ligger. En iransk tjej i korridoren på locus hade blivit sen med en telefonräkning, så det kom påminnelse, men hon hade betalat den första, det betyder att påminnelseavgiften blivit obetald. Det gick sedan till inkasso, med en smaskig ränta. Jag blev skitskraj och berätta för henne att hon snabbt måste få det betalt. Då hade det kommit en ränta på jag vet inte hur mycket +avgiften för inkasso. Fy fan! Så betala era räkningar i tid kära vänner!

Sen läste jag om den här kvinnan som fött åttlingar. Hon hade tydligen 6 barn sedan tidigare, WHAAT!? och ingen man. Alltså ensamstående kvinna med sex barn och skaffar fler!! Hon lär också ha fått fertilitetsbehandling för att få dem... jag blir bara så matt. Har inget emot stora familjer, men hur ska det gå till ekonomiskt om man är själv?

Surrade runt lite på kommentarerna på aftonbladet också och är kluven då det gäller par som med våld ska ha biologiska barn och inte får det. Den hårda sanningen är ju att naturen säger ifrån och då kanske man ska lyssna på den. Är det så viktigt med biologiska barn?
Jag vet att detta är svårt att snacka om då man inte varit i situationen själv. Då ser ju verkligheten helt annorlunda ut. Det är ju alltid så.

Fan var lätt allt var när man var 16. Då var min värld svart eller vit. Jag var så hård. Nu är allt en STOR gråzon.