Jag tänkte inte skiva det här, men känns ändå som jag måste få ut det.

Nu är jag ledsen. Jag har frågat Sebbe om han vill ta en kaffe någon dag och han svarar att han inte har tid. Alla vet att man nog har en halvtimme över någon gång i månaden. Det här betyder ju då att han inte vill träffa mig. Dessutom har vi ingen annan kontakt. Det känns förjävligt.

Då vet man att man gjort mycket fel om ens ex-pojkvän efter ett 4-års förhållande inte vill veta av en. Detta gör mig så otroligt ledsen. Vi har båda gått vidare och tycker bara man sku kunna bry sig lite om den andra iaf. Det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Det är inte sådär bara man raderar en människa ur sitt liv efter 4 år. Även om det gått 1 år.

Sebbe var en stor del av mitt liv och jag vet att jag var en stor del av hans liv. Jag vet att jag sårade honom jättemycket. Men han vet också hur mycket jag älskade honom. Jag vill bara att vi ska kunna vara vänner.

Nu måste jag ut och springa av mig känslorna.