everyday - anyday

Huhu, tur så rädda min syster mig från kläddilemmat till ikväll. Man ska vara snäppet finare har värdinnan Aminoff bett och shit, jag som inte kommer in i mina fina klänningar mera fick ta reven med mig till Pentby och prova ut nåt nätt. Vi hittade tillslut en outfit och idag har syster ännu inhandlat lite bling bling och fjädrar till hatten.

På schemat har vi sedan raketer i Pojo kl 18 och middag på plantskolan i Billnäs kl 19.

Har inte wordfeud men har blivit helt hooked på ordspel.se Rätt enkel grafik, men det funkar. Timmarna flyger iväg.

Väldigt bra att ha när Sami i sin tur är helt inne i COD (Call of Duty). Han t o m spelar när han sover. I natt fick jag höra hur maskingevär låter och hur han slänger sig och gömmer sig. Fniss.

Råkade se ett SVT program på FST5 som heter Hitlåtens historia och avsnittet handlade om Viva la vida av Coldplay. Rätt så intressant så om ni har en halvtimme över kan ni ta er en titt.

Idag ska stiften plockas bort. Nice!

UPDATE: gick inte helt smärtfritt. Fick nu ett vanligt stygn på ett av operationssåren och antibiotikakur. Nå, inget jag dör av.

Syrran och jag köpte ishallsaktier åt pappa och storbrorsan. Jag gjorde ett litet gåvocertifikat på datorn. Stal bilderna från www.raseborgsishall.fi

Mamma kommer få en kalender med bilder på Ninja till det nya året. Ni vet ju att jag har typ tusen bilder på katten. Blev ett ganska stort projekt att välja ut bilder och designa kalendern åt henne. Men jag är nöjd och hoppas trycket blir bra.

Här har ni en sneekpeek.

Julafton med la familia var lyckad igen en gång. Inga respektive med i år så det var mamma, pappa och kidsen. Plus en katt och en hund. Very nice! Mamma hade lyckats igen en gång med matlagningen och man blev proppmätt som vanligt.

Julklapparna var till belåtehet. Kan nämnas en skärmatta (underlag när man skär papper), wake-up light och ateenan aamu glasskulptur till fönstret. Jag hade nog lyckats bäst med presenten till Frey och Catti om jag får säga det. Frida var med på ett hörn med finansiering och gultejp. Ett rött mini-kylskåp fyllt med cokisburkar! På kylskåpet klistrade jag en dekal där det står Frey&Catti på femtitalsvis. De råkar dessutom ha inredningsfärgerna i Åbo lägenheten gå i rött, svart och vitt. Klockrent med andra ord!

Sen spelade vi "vad kom först" och trivial. Till nästa jul ska det definitivt inhandlas ett nytt spel. Det där "Morjens" som vi köpte ifjol var super super svårt så vi kom ju typ aldrig igenom det. Pappa vann tillsist efter typ 5 timmar. Haha, humor när man tänker att vem känner svenskfinland om inte mina föräldrar och syskon.

Idag har jag så gott som knutit ihop säcken när det gäller julklapparna. Blev ett varv via fiskars, säpö och shell innan jag lånade paketpapper på Matsgatan för att slå in det som köpts idag och det som redan fanns i huset.

Nu ska jag på datorn fixa den sista julklappen som tyvärr blir lite sen då den ännu ska tryckas, men huvudsaken är att det blir snyggt och att det passar perfekt för mottagaren.

Nu är jag rätt så mör. Inte mycket man orkar ännu i dagsformen, men ser framemot julafton och juldan på landsbrovägen. Jee!

...har Heleen från Holland skickat. Bilden föreställer hennes hund Karma. Lovely!

Tror jag har en liten släng av knäledsartros. Här kan man läsa en sammanfattning.

Vet inte helt klart ännu eftersom min ortoped pratar bara finska och jag hängde inte riktigt med då han förklara hur det ser ut i mitt knä. Var rätt nerdrogad och massa information på en gång. Ska begära allt på papper när jag ska på efterkontroll 26.1.

UPDATE: Samis läkare sjuk och ingen operation. Tid till ny ortoped i början av januari.

Sami fick nu möjlighet att operera sin axel nu på onsdag! Galet, men jo han tänker ta den. Han vill ha en specifik läkare i Ekenäs och den läkaren far på lilla semestern (3 mån) i januari, så de kan inte garantera att han blir opererad av honom om han inte tar den här tiden.

Galet.

Så nu blir det verkligen sjuk/rehab stuga på Näsbyvägen.

Tack alla som hållit tummarna för mig under min operation. Allt gick OK. Jag kom rätt snabbt in på operationsbordet i onsdags och slapp hem på torsdag eftermiddag. Uppvaknandet gick sisådär när jag råkade säga att jag har värk 7 på en skala 1-10 då jag var mer illamående och fick droger så jag inte kunde hållas vaken. Väldigt svårt att sova alls på natten och kunde inte kissa på kvällen så de hamna sätta kateter. Det gick smidigt tack vare en duktig nattsköterska.

Ortopeden såg att jag fått en allvarlig skelettskada också som inte synats så bra på magnetröntgen. Det är benen som stött ihop och skelettets yta hade tagit skada. Det är något man egentligen inte kan göra som mycket åt nu, men det kan ge problem i framtiden.

Har haft jätteont och mest jobbigt har det varit att hela benet nedanom knäet varit så spänt. Som huden varit för stram och varje beröring har varit 100 gånger så stark. Svårt att förklara men min fot var så stel och myror och jag kunde inte röra den. Mest var det pga dålig blodcirkulation och att de härjat om i knäet en massa såklart.

Nu äter jag panacod och morsan är livrädd att jag ska få förstoppning så hon hade köpt laxermedel åt mig. Tog lite i morse och jess, I have pooped.

Sen äter jag en antiinflammatorisk medicin som gör att jag mår illa och har svindel lite nu och då. Annars så går det sakta men säkert framåt. Jag tar mig bra fram med kryckor och har duschat osv. Sen har jag lite tränat, men inte mycket. Känns inte som man gör så mycket när man gör övningarna, men de har säkert mer effekt än man tror. Ömt blir det iaf efteråt så det är ju ett bra tecken. Har kylpåse som jag ska lägga på när jag ansträngt knäet.

Nu gäller det att hitta balansen med värkmedicinen och rehaben. Att man tar tillräckligt med värkmedicin så att man kan röra på knäet tillräckligt utan att det tar för ont. Samtidigt som medicinen har jobbiga bieffekter. Jag måste t.ex få det utsträckt nu i veckan annars blir det lite krokigt och det vill man verkligen inte.

Sami har tagit väl hand om mig. Han hjälper mig med kuddar, kläder, hämtar dricka och gör mat. Han har inte jobbat fulla dagar heller så det har varit skönt. Som belöning spelar han COD och dricker öl.

Nu fick jag operationstid. Imorgon 10:30 ska jag vara på sjukhuset, men operationen blir först på kvällen. Sen ska jag vara övernatten och slipper hem imorgon efter lunch. Jag blir nedsövd, så behöver inte fundera på att känna av när de skär i mig. Skönt. Får äta en youghurt kl 07.00 så att jag inte blir SÅ hungrig. WHAT!? :)

Wish me luck!

Det gungar ännu.

Minutschema idag. Nu for vi! Hörs på lördag.

Stockholm here we come. Bokade nyss en "en dag i Stockholm" kryssning med avfärd på torsdag. Det betyder att på fredag kommer vi spendera ett par timmar i den kungliga huvudstaden. Hur roligt är inte det ;)

Iih, snart dags för operation. Blir rastlös av att tänka på det. Hoppas verkligen allt går bra och att jag inte blir nedstämd. Borde kanske ha varit med i handbollen mer för att ha det som morot. Nu känns det lite avlägset. När jag tänker på hur hårt jag jobbade för att kunna spela en halv säsong i Sverige efter skadan. Alla timmar på gymmet och alla joggingturer. Hur bra det var. Hur duktig jag var. Jag kan om jag vill OM jag har bar motivation. Just då var det ju handbollen; laget, tränaren och gemenskapen. Jag hade en bra roll i laget och kände att jag behövdes, att jag gjorde någon nytta. Det kände jag verkligen inte förra säsongen. Det är ju den jag har aktuellast i minnet, vilket inte hjälper motivationen.

Sen ska jag snart fylla 30. Det borde ju motivera om något att man vill vara i form. Vara nöjd med sig själv, uppnått det man tänkt sig och drömt om. Trettio (30!) känns så långt borta. Jag är ju högst 25. Verkligen högst 25! Galet vad tiden går.